Lissabonstrategin har nu varit verksam sedan 2000 och medlemsländerna har ännu inte sett någon tydlig framgång. Nuvarande förslag lägger fram en ny plan som sträcker sig fram till år 2013.
Jag tror på institutionell konkurrens. Det finns ambitioner i Lissabonstrategin som är bra och värda att arbeta vidare med, exempelvis förslagen om utökade satsningar på forskning och utveckling. Däremot, de delar som tar upp det "sociala Europa" hör inte hemma på EU-nivå och de bör vara upp till de enskilda medlemsländerna att bestämma.
Ytterligare problem med resolutionen är att den innehåller flera vaga skrivningar som möjliggör för Kommissionen att tolka och motivera åtgärder som vi inte bett om.
Min grunduppfattning är att länderna själva bör utforma den tillväxtstrategi som de i demokratisk ordning väljer. Vissa väljer en socialdemokratisk inriktning, andra en väldigt liberal och marknadsorienterad hållning. Vi måste respektera båda. Huvudsaken är att beslutet skall fattas på nationell nivå. Därför har jag valt att förkasta förslaget i sin helhet.